Det finns världen över ett mycket stort antal minor utplacerade, i storleksordningen cirka 100 miljoner minor i mer än 80 länder. Detta gäller i huvudsak i tidigare krigshärjade områden och i tredje världens länder. Afghanistan, Angola, Bosnien-Herzegovina, Eritrea, Irak, Kambodja, Kroatien, Moçambique, Namibia, Nicaragua, Somalia och Sudan är enligt FN de länder som är mest drabbade av minor. Där finns nästan 50 procent av de landminor som idag är utplacerade i världen. Det är också dessa länder som har det högsta antalet offer för landminor.

En miljon kvadratkilometer mark motsvarande en niondel av USA eller hela Skandinavien, är idag minerad och därigenom oanvändbar för odling. Enligt Landmine Monitor Report 2004 mister i storleksordningen 15 000 – 20 000 personer om året, d v s nästan 50 personer per dag, livet när de trampar på en mina. Många fler skadas.

Minsanering är trots detta ingen självklarhet. Orsakerna till valet av områden som ska saneras och i vilken takt det sker varierar. Motiven för minsanering indelas vanligtvis i tre olika typer; humanitär, kommersiell och militär. Den senare berör inte Countermine och beskrivs inte vidare.

Marknaden är fragmenterad och antalet större aktörer begränsat. Den tekniska utvecklingen möjliggör en mer kostnadseffektiv maskinell sanering som också skapar förutsättningar för konsolidering. Majoriteten av aktörer riktade mot kommersiella intressenter utför idag manuell minsanering. Det finns även ett stort antal aktörer vars verksamhet bygger på att utbilda lokalbefolkning i manuell minsanering. Framförallt större kommersiella aktörer som amerikanska Ronco använder denna strategi.

Humanitär minsanering

Detta är mycket viktigt ur ett socioekonomiskt perspektiv eftersom minerad mark allvarligt hämmar det dagliga livet för befolkningen i området. Humanitär minsanering i mer avgörande omfattning är en relativt ny företeelse med ursprung i Afghanistan och Kuwait. Generellt är kartläggningen av minor bristfällig varför alla berörda ytor måste saneras för att säkerställa fullständig deminering. Humanitär minsanering innebär därmed ofta ett omfattande arbete.

Kommersiell minsanering

I allmänhet prioriteras sådana minerade landområden som efter sanering lämpar sig väl för kommersiella syften. Mellan uppdragsgivaren och leverantören upprättas ett kommersiellt avtal som bygger på ekonomiska prioriteringar och kalkyler för projektet. Kommersiell minsanering nyttjar oftast en högre teknisk utrustningsstandard än humanitär sanering, eftersom kraven på industriell effektivitet och kostnadsmedvetenhet generellt är högre.

Kunder är främst multinationella entreprenadbolag, olje- och gruvprospekteringsbolag samt livsmedelsföretag, men även myndigheter och andra organisationer som önskar genomföra projekt hindrade av minfält.

Sanering av oexploderad ammunition (OXA)

Enligt SIDA är problemet med OXA ofta lika stort eller större än det specifika problemet med landminor och på ett sätt som är unikt för varje land eller område.

Begreppet oexploderad ammunition (OXA) innefattar både oexploderad och efterlämnad ammunition. OXA kan till exempel vara oexploderade granater, raketer eller bomber. Enligt Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, SWEDEC, är det ofta svårare att identifiera områden som är karakteristiska för OXA än för minor, framförallt beroende på orsakerna till dess spridning. Exempelvis gör flyg- och artilleriattacker som når ett stort antal mål på stora avstånd, att OXA kan förekomma i områden långt ifrån de egentliga stridszonerna. Därtill är det inte ovanligt att stora mängder militär utrustning och ammunition överges av förband som har blivit upplösta eller retirerat från konfliktområden.

De områden där OXA oftast påträffas är:

• militära övningsområden,
• områden som utsatts för militära angrepp,
• områden i anslutning till militära installationer,
• områden där militär materiel övergivits, och
• områden med utslagna stridsfordon.

Countermine har kompetens för och erfarenhet av saneringsuppdrag avseende OXA. Efterfrågan är potentiellt stor, särskilt med hänsyn till att värdet på berörda markområden med tiden har kommit att stiga.

Bara i Sverige finns militära skjutfält omfattande flera tusen kvadratkilometer, ofta belägna nära tätorter där tidigare militära områden blir allt intressantare för bostadsändamål och näringslivsetableringar.