Den brukar kategoriseras efter arrangerande part, t ex biståndsorganisationer och kommersiella intressenter, samt efter vem som har det ekonomiska och säkerhetsmässiga ansvaret.

Biståndet omfattas av finansiering från regeringar och offentliga organisationer samt av privata hjälp- och biståndsorganisationer. Ansvaret är vanligtvis delat mellan entreprenören och finansiären. En biståndsorganisation som svenska SIDA (Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete), kan ta det ekonomiska ansvaret för ett minsaneringsuppdrag. I händelse av oroligheter som framtvingar ett avbrott, får entreprenören ersättning för utfört arbete och står tillgänglig när uppdraget kan återupptas. De humanitära aktörerna utbildar oftast lokalbefolkningen att utföra minsaneringen vilken nästan uteslutande sker manuellt. Exempel på humanitära aktörer inom minsanering är Norsk Folkehjälp och brittiska Halotrust.

Aktörer med kommersiella intressen svarar för den största delen av marknaden för minsanering. Uppdragsgivare är främst multinationella entreprenadbolag, olje- och gruvprospekteringsbolag samt livsmedelsföretag. Även myndigheter och andra organisationer kan ses som kommersiella aktörer som finansierar minsanering baserat på ekonomiska intressen. Efterfrågan på effektiv minsanering skapar utrymme för större aktörer som utför snabb och industriellt profilerad minsanering.

I följande 14 länder sanerades mer än 388 km2 mark under 2006, vilket motsvarar drygt 86 procent av totalt sanerad mark under året. Den sammanlagda finansieringen i dessa länder uppgick under samma period till 431 MUSD.